Lilleputtjärnvägen i Marbäck!: Stickspåret klart till platsen för vändskivebygget.

Historien om Lilleputt.

Lilleputtåget är inte bara ett Lilleputtåg från Furuviksparken. Nej, det är världens enda kvarvarande tåg dit alla är välkomna att åka, av alla de "Barnens dag" tåg Åke Hoffström en gång byggde! Tåg som varit huvudattraktionen under många år på olika arrangemang runt om i Sverige och på ett antal fasta anläggningar! Några rader om detta nedtecknade av Hans Svensson, skribent på Allt om Hobby; "Furuvikståget var byggt av firma ÅHÅ-produkter, startad år 1947 av ingenjör Åke Hoffström i Kumla efter det att han samma år konstruerat en miniatyrjärnväg till en utställning i Örebro. Denna var i skala 1:5 med spårvidden 287 mm, och ”räls” av fyrkantjärn. Den tillfälliga Örebrobanan blev en sådan succé att man beslöt göra den permanent. ÅHÅ anlade fasta banor på flera platser, bland annat i Eskilstuna djurpark och, som sagt, i Furuviksparken. Under ett par årtionden hade firma ÅHÅ också ända upp till ett halvdussin ambulerande banor som kördes på utställningar, i folkparker och under evenemang som Barnens Dag och liknande. De första loken hade elmotorer matade från ackumulatorer ombord, men snart gick man över till förbränningsmotorer. År 1959–60 lyckades firman få fram profilräls, och ökade samtidigt spårvidden till 323 mm (för att minska stjälpningsrisken) Antalet byggda tåg är litet osäkert. Åke Hoffström berättade 1989 för mig att man hade byggt ”ett tjugotal tågsätt” i skala 1:5. Först två ångloksattrapper, sedan fem stycken 1,8 m långa ”huvlok” med mitthytt, och tre motorvagnar, 3 m långa. Sedan byggdes ”ett antal” , cirka 10 ”korglok”, de första med ramlängd 2,4 m, resten 2,6 m långa. De allra första vagnarna hade invändig längd 1,8 m och rymde sex barn. Standardtypen blev sedan 2,4 m långa vagnar med plats för åtta barn i varje."

Lilleputt flyttar till Marbäck.

I ett inlägg på Järnväghistoriskt forum på senvintern 2009 talades det om att Lilleputtjärnvägen i Furuviksparken var till salu på Tradera. Vi skojade om att köpa den och kontaktade deras agent och fick veta att reservationspriset var 95000. Så vi lade utgångsbudet 50000, och vi såg det mer som en intresseanmälan. Auktionen gick ut och vi var högst!!! Då startade den om igen… Samma visa igen, vi bjöd 50´ och ingen annan bjöd. Auktionen gick ut för att starta om en tredje gång! Åter bjöd vi 50 och vi vann! Men då reservationspriset inte uppnåtts blev det ingen försäljning. Vi bestämde med agenten att kolla på banan för att fortsätta diskussionerna och i mitten på juli 2009 besöker vi Furuviksparken. Hösten och vintern gick, och så den 7 april 2010, hemkomna från några dar på Österlen, låg ett mail i inkorgen att Furuviksparken accepterat vårt bud, och om vi inte köper järnvägen skulle den skrotas! 3 veckor senare är jag på plats med bil och vår "husvagn" och river banan på 13 timmar. Dagen efter lastas släpet med Lilleputts tender där motorn sitter, en vagn, en växel och en del räls. I bilen har jag tagit ut högerstolen och lastar in räls och boggier upp till maxvikt. En tredjedel på väg hem. Två veckor senare hyr jag en lastbil, Mackan som var 18 år då och körde timmerbil följde med för att hämta resten. Klickar ni på "Traderabilden" ovan får ni se en liten film, gjord av Kent Adeborn, som beskriver banan idag!

Summa sidvisningar

Bloggarkiv

tisdag 17 maj 2011

Stickspåret klart till platsen för vändskivebygget.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar